Vägledning

Den här sidan samlar konkreta diskussionsfrågor kopplade till kapitel 6 i boken "Från en läsande klass till en läsande skola" Den vänder sig till er pedagoger som läst kapitlet i kollegiet och vill fördjupa samtalet om hur innehållet tar sig uttryck på er egen skola och i era klassrum.

Frågorna är tänkta som ett stöd för gemensam reflektion och kollegialt lärande. Se dem som förslag – varje arbetslag väljer själva vilka frågor som känns mest relevanta att arbeta vidare med utifrån era elever, era förutsättningar och era utvecklingsområden.

Klicka på knappen längst ner så hittar ni diskussionsfrågorna och de pedagogiska uppdragen i ett utskrivbart dokument!

Kapitel 6 Kreativt skrivande och Cirkelmodellen

Fokus: Balansen mellan skrivflyt och kreativt skapande, explicit skrivundervisning via cirkelmodellen samt verktyg för att väcka inre motivation (Heartmaps).

Balansen mellan hantverk och kreativitet

Texten betonar (med stöd i Vallmomodellen och Fridolfsson) att det kreativa skrivandet är en avancerad process som kräver att hantverket (inkodningen) är tillräckligt automatiserat. På samma sätt som elever behöver läsflyt, behöver de skrivflyt. Ett sätt som lyfts fram är att låta elever träna på att skriva av korta texter så fint och precist de kan.

Frågor att diskutera:

• Hur balanserar vi hantverksträningen (form, mekanik, avskrivning) och det fria skapandet i våra klassrum idag?
• Hur kan vi på ett systematiskt sätt ge eleverna fler korta, intensiva tillfällen att öva upp just sitt rent mekaniska skrivflyt, så att inte själva hantverket blockerar deras kreativa idéer?

Det muntliga berättandet som grund

Det kreativa skrivandet har sin grund i det gemensamma, muntliga berättandet. Linda Fälth och Anna Eva Hallin (2023) visar dessutom på starka, hållbara samband mellan läsförståelse och förmågan att formulera text. Undervisningen ska lotsa eleverna genom gemensamt skrivande innan de skriver enskilt.

Frågor att diskutera:

• Får det muntliga berättandet och det gemensamma textskapandet tillräckligt med utrymme i vår undervisning innan vi ber eleverna att producera egna texter?
• Hur kan vi bli bättre på att använda "gemensamt skrivande" (där vi på tavlan modellerar meningsbyggnad, skiljetecken och ordförråd utifrån en gemensam upplevelse) som en bro till det självständiga skrivandet?

Cirkelmodellen och explicit genreundervisning

Genom "cykeln för undervisning och lärande" (cirkelmodellen) och kooperativa strukturer som EPA, leds eleverna genom texttypernas särdrag. Texten belyser att skönlitteratur ofta kräver mer stödstrukturer t.ex. sekvensbilder eller berättelsescheman än sakprosa, som har en tydligare, mer kortfattad struktur.

Frågor att diskutera:

• Följer vi cirkelmodellens alla faser (bygga bakgrund, studera modelltext, skriva gemensamt, skriva själv/i par, bearbeta texten) när vi introducerar en ny genre, eller hoppar vi ibland för snabbt till det självständiga skrivandet?
• Delar vi uppfattningen att sakprosa (faktatexter) ibland är lättare för vissa elever att skriva än skönlitteratur? Hur anpassar vi våra stödstrukturer (berättelsescheman vs. faktamallar) utifrån detta?

Motivation, syfte och mottagare

Skolforskningsinstitutet (2024) fastslår att framgångsrik skrivundervisning kräver en meningsfull kontext, ett tydligt syfte och en verklig mottagare. Texten ger exempel på detta genom skolans skrivartävling "Släbros Alma", faddergruppsläsning samt skapandet av multimodala digitala böcker (BookCreator, Creaza etc.).

Frågor att diskutera:

• Vem är mottagare av de texter våra elever producerar i vardagen? Hamnar de oftast i en stängd skrivbok, eller skapar vi verkliga mottagare (t.ex. fadderklasser, utställningar, digitala publiceringar)?
• Hur kan vi använda digitala verktyg för att underlätta textbearbetning och öka motivationen för de elever som kämpar med den motoriska biten?

🛠️Pedagogiska uppdrag i klassrummet

Skapa inre motivation med "Heartmaps"

Mål: Att hjälpa eleverna att hitta sin egen röst, generera unika skrividéer och bygga upp en inre motivation genom att utgå från det som betyder mest för dem.

Genomförande:

1. Dela ut ett papper med ett stort ritat hjärta till varje elev (eller låt dem rita ett själva).
2. Introducera konceptet Heartmaps: Förklara att hjärtat ska fyllas med ord, små skisser, symboler eller namn på saker, människor, platser och minnen som de bär i sitt hjärta och som betyder mycket för dem.
3. Modellera först på tavlan genom att rita ditt eget hjärta och berätta om dina val (t.ex. ett husdjur, en speciell sommarplats, en dröm).
4. Låt eleverna sitta i lugn och ro och fylla sina hjärtan. Använd gärna ett tema som "Mina minnesbilder" eller "Jag är tacksam för...".
5. Skrivmoment: Låt eleverna välja en specifik sak eller bild från sitt hjärta. Detta blir utgångspunkten för att skriva fritt (t.ex. en kort berättelse, en beskrivning eller en dikt) helt utan tidiga krav på korrekt stavning eller grammatik. Fokus ligger på skaparglädje.

Att reflektera kring efteråt: Hur påverkades skrivlusten av att eleverna fick utgå från sina egna Heartmaps? Märkte du att det underlättade för de elever som brukar "fastna" och inte veta vad de ska skriva om?

Uppdrag 2: Strukturerat genreskrivande via ett Berättelseschema

• Mål: Att ge eleverna en tydlig visuell stödstruktur (scaffolding) för att behålla den röda tråden i en berättande text.
• Genomförande:
1. Välj ut en kort saga eller ett kapitel ur en aktuell högläsningsbok som fungerar som modelltext.
2. Läs texten högt och ha ett gemensamt textsamtal. Fokusera på textens särdrag: Vilka är huvudpersonerna? Var utspelar sig berättelsen (miljö)? Vad är problemet/händelsen?
3. Rita upp ett Berättelseschema på tavlan med fyra tydliga rutor – se materialbanken
4. Fyll i schemat gemensamt på tavlan utifrån modelltexten ni precis läste så att strukturen blir helt tydlig.
5. Skriv sedan en kort, ny text tillsammans (gemensamt skrivande) där ni använder schemat som mall.
6. Låt därefter eleverna (enskilt eller i par med hjälp av EPA-strukturen) använda ett tomt berättelseschema för att planera och därefter påbörja sin egen berättelse.

Att reflektera kring efteråt: På vilket sätt hjälpte berättelseschemat eleverna att hålla den röda tråden (början, mitten, slut)? Hur fungerade övergången från den gemensamma modelleringen till elevernas eget skrivande?