Vägledning
Den här sidan samlar konkreta diskussionsfrågor kopplade till kapitel 7 i boken "Från en läsande klass till en läsande skola" Den vänder sig till er pedagoger som läst kapitlet i kollegiet och vill fördjupa samtalet om hur innehållet tar sig uttryck på er egen skola och i era klassrum.
Frågorna är tänkta som ett stöd för gemensam reflektion och kollegialt lärande. Se dem som förslag – varje arbetslag väljer själva vilka frågor som känns mest relevanta att arbeta vidare med utifrån era elever, era förutsättningar och era utvecklingsområden.
Klicka på knappen längst ner så hittar ni diskussionsfrågorna och de pedagogiska uppdragen i ett utskrivbart dokument!
Skriv din text här ...
Kapitel 7 En hållbar undervisningsutveckling i läsfrämjande
Fokus: Strategiskt skolutvecklingsarbete, de fem aspekterna för förbättringskapacitet samt skolbiblioteket som skolans bultande hjärta.
Från punktinsatser till en strategisk förbättringsagenda
Skolinspektionens granskning (2022) slår fast att många skolor saknar ett strategiskt och uthålligt läsfrämjande arbete. För att vända detta krävs en tydlig förbättringsagenda (såsom en lokal språkplan eller ett läsande årshjul) som är väl förankrad, kommunicerad och utvärderas regelbundet utifrån skolans systematiska kvalitetsarbete.
Frågor att diskutera:
- Hur ser vår skolas långsiktiga förbättringsagenda ut när det gäller läs- och skrivutveckling?
- Vad krävs för att våra läsfrämjande insatser ska upphöra att vara tillfälliga projekt och istället bli en naturlig del av vårt systematiska kvalitetsarbete över hela läsåret?
Aktivering av förbättringsagenter och delat ledarskap
Ramverket för förbättringskapacitet betonar vikten av att aktivera förbättringsagenter (t.ex. förstelärare, biblioteksteam och bokinspiratörer) som representerar olika stadier och verksamheter. Det krävs också ett förbättringsledarskap där rektor ger tydligt mandat, begränsar antalet parallella processer och fördelar ansvaret bland nyckelpersoner.
Frågor att diskutera:
- Vilka är våra "förbättringsagenter" på skolan idag, och upplever vi att de har det mandat och den tid som krävs för att driva och stötta vårt kollegiala lärande?
- Hur kan vi förbättra samarbetet och fördelningen av ledarskapet mellan ledning, elevhälsa, lärare och fritidshem för att hålla fast vid ett samlat fokus över tid?
En gemensam förbättringskultur och bron till fritidshemmet
Innebörd: En framgångsrik förbättringskultur kännetecknas av tillit, avsatt skolutvecklingstid över lång tid samt ett gemensamt innehåll som leder till en delad värdegrund. Texten lyfter särskilt fram vikten av att bygga en bro mellan skolan och fritidshemmet så att läsfrämjande blir ett gemensamt förhållningssätt för all personal.
Frågor att diskutera:
- Har vi lyckats etablera en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt förhållningssätt till läsning i alla ämnen och i alla våra verksamheter?
- Hur kan vi konkret stärka "bron" och samarbetet kring läsning mellan skolan och fritidshemmet på vår skola?
Skolbiblioteket som skolans hjärta och pedagogiska resurs
Forskning (Gärdén 2017; Heimer & Staub Halling 2022) visar att bemannade skolbibliotek, starkt stöd från skolledningen och ett nära samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie är avgörande framgångsfaktorer. Skolbiblioteket ska inte bara låna ut böcker, utan integreras i undervisningen genom exempelvis bokattacker, läsraster, MIK-lektioner och elevambassadörer.
Frågor att diskutera:
- Använder vi vårt skolbibliotek och vår bibliotekarie som en aktiv pedagogisk resurs i planeringen av vår undervisning, eller fungerar det mer som en isolerad låneverksamhet?
- Vilka av de listade aktiviteterna (t.ex. bokattacker, läsraster, elevambassadörer) skulle vi kunna utveckla eller införa hos oss för att göra biblioteket till skolans sanna hjärta?
🛠️ Pedagogiska uppdrag i klassrummet
Välj ett av följande uppdrag att genomföra i din verksamhet innan nästa kollegiala träff. Skriv ner dina reflektioner och ta med till vår utvärdering.
Uppdrag 1: Genomför en pedagogisk "Bokattack" i samverkan
Mål: Att bryta av den ordinarie undervisningen med ett oväntat och lustfyllt läsinslag samt stärka samarbetet mellan pedagoger och biblioteksverksamheten/bokinspiratörer.
Genomförande:
- Planera ett kort besök i din klass tillsammans med skolbibliotekarien eller skolans bokinspiratör/en kollega.
- Välj ut 2–3 rykande färska, spännande eller genrespecifika böcker som passar just din elevgrupp.
- Gör en oannonserad "bokattack" mitt under en lektion (det kan vara i svenska, men fungerar lika bra i NO/SO för att lyfta ämnesspecifik litteratur). Besöket ska ta max 10 minuter.
- Presentera böckerna på ett dramatiskt, mystiskt eller engagerande sätt – läs ett spännande utdrag eller visa bilderna utan att avslöja slutet.
- Lämna kvar böckerna i klassrummet så att de är omedelbart tillgängliga för utlån eller läsning.
Att reflektera kring efteråt: Vilka omedelbara reaktioner väckte bokattacken hos eleverna? Märkte du ett ökat intresse för just de böckerna under efterföljande lästillfällen eller raster?
Uppdrag 2: Starta läsraster eller en boksamtalsstruktur (EPA)
Mål: Att skapa nya arenor för eleverna att samtala och interagera kring sin läsning i enlighet med Skolinspektionens rekommendationer.
Genomförande:
- Välj ut en gemensam text, en högläsningsbok eller låt eleverna läsa sina egna bänkböcker under en bestämd tid.
- Direkt efter läsningen introducerar du ett strukturerat boksamtal utifrån den kooperativa strukturen EPA (Enskilt, Par, Alla).
- Ge eleverna en specifik och öppen samtalsfråga (t.ex. "Vad tror du karaktären tänker just nu?" eller "Vilket ord i texten tyckte du var mest intressant och varför?").
- Låt varje elev tänka under 1 minut i tystnad (E).
- Låt dem vända sig till sin bänkkompis och samtala i 2–3 minuter (P).
- Lyft slutligen tankarna i helklass (A) där du som vägvisare sammanfattar och synliggör elevernas reflektioner.
Att reflektera kring efteråt: Hur påverkade EPA-strukturen delaktigheten i boksamtalet? Fick även de elever som vanligtvis är tysta möjlighet att pröva sina tankar kring texten?