Vägledning
Den här sidan samlar konkreta diskussionsfrågor kopplade till kapitel 8 i boken "Från en läsande klass till en läsande skola" Den vänder sig till er pedagoger som läst kapitlet i kollegiet och vill fördjupa samtalet om hur innehållet tar sig uttryck på er egen skola och i era klassrum.
Frågorna är tänkta som ett stöd för gemensam reflektion och kollegialt lärande. Se dem som förslag – varje arbetslag väljer själva vilka frågor som känns mest relevanta att arbeta vidare med utifrån era elever, era förutsättningar och era utvecklingsområden.
Klicka på knappen längst ner så hittar ni diskussionsfrågorna och de pedagogiska uppdragen i ett utskrivbart dokument.
Kapitel 8 – Läsfrämjande arbete i praktiken
Fokus: Det läsande årshjulet, bokcaféer som kollegial motor, ämnesövergripande teman samt praktiska läs- och skrivaktiviteter för kollegium och klassrum.
Bokcaféet som nav för kollegialt lärande och planering
De pedagogiska träffarna (bokcaféerna) bygger på idén att det pedagogerna gör tillsammans i kollegiet ska kunna överföras direkt till eleverna i klassrummet. Genom en fast struktur med startuppgifter, workshops, föreläsningar och avsatt teamtid skapas ett uthålligt engagemang över hela läsåret där skola, fritidshem och bibliotekssamverkan flätas samman.
Frågor att diskutera:
- Hur kan vi på vår skola bäst ta tillvara på idén att "det vi gör på de kollegiala träffarna gör vi med eleverna i klassrummet"? Vilka strukturer har vi för att sprida goda metoder mellan oss?
- Hur säkerställer vi att den viktiga planeringstiden i slutet av gemensamma träffar används effektivt för att integrera det läsfrämjande arbetet i vår ordinarie undervisning?
Det läsande årshjulet och gemensamma läsutmaningar
Ett strukturerat läsår inleds med en gemensam uppstart för både skola och fritidshem under augusti. Genom att etablera ett årstema, lansera tidiga läsutmaningar (t.ex. morgonläsning) och tidigt synkronisera planeringen med skolbibliotekarien skapas en röd tråd som motverkar tillfälliga punktinsatser och håller intresset vid liv över tid.
Frågor att diskutera:
- Hur kan vi utveckla eller fördjupa vårt eget "läsande årshjul" och våra fasta traditioner (som Barnboksveckan eller Öppet hus) för att skapa ännu mer stolthet och engagemang hos eleverna?
- På vilket sätt kan vi samverka tätare med fritidshemmet kring det gemensamma årstemat för att bygga en heltäckande kunskapsbank och motverka till exempel "sommarlovstappet"?
Medveten högläsning och stöttande lyssneläsning
Att lyssneläsa via digitala verktyg eller att delta i strukturerade textsamtal via t.ex. Reciprocal Teaching (RT) kräver explicit undervisning. Genom att genomföra riktade insatser som "Hela skolan lyssnar" eller arbeta med medveten högläsning görs texter tillgängliga för alla elever oavsett läsförmåga.
Frågor att diskutera:
- Hur arbetar vi med förståelsestrategier när vi lyssneläser eller har högläsning med våra elever idag? Kräver lyssnandet mer explicit undervisning hos oss?
- Hur kan vi använda bokinspiratörer, läsambassadörer (elever) eller digitala resurser (som Polylino, Legimus och Escaply) på ett mer systematiskt sätt i vår dagliga verksamhet?
🛠️Pedagogiska uppdrag i klassrummet
Välj ett av följande uppdrag att genomföra i din verksamhet innan nästa kollegiala träff. Skriv ner dina reflektioner och ta med till vår utvärdering.
Uppdrag 1: Genomför startuppgiften "En trerätters middag av texter"
Mål: Att ge eleverna ökad kunskap om texttyper, texttypiska drag samt träna strukturerade textsamtal i en lekfull, dukad miljö.
Genomförande:
- Välj ut ett aktuellt ämne eller tema och duka upp tre olika bord i klassrummet med olika genrer (t.ex. faktatexter på bord 1, berättande texter på bord 2, poesi på bord 3).
- Dela in eleverna i grupper vid borden och dela ut en "meny" (eller presentera stegen på tavlan).
- Förrätt: Låt gruppen undersöka böckerna på sitt bord och enas om vilken huvudgenre som presenteras.
- Huvudrätt: Låt eleverna bläddra i texterna och tillsammans försöka hitta samt ge exempel på några texttypiska drag (t.ex. rubriker, kapitel, bilder, versrader).
- Dessert: Låt gruppen välja ut ett kort stycke eller en dikt och genomföra ett kort textsamtal om innehållet utifrån frågorna: Vad handlar det här om? Vad väcker texten för tankar?
Att reflektera kring efteråt: Hur påverkade den "dukade" bokmiljön och meny-strukturen elevernas engagemang och förmåga att urskilja texttypiska drag? Fick du syn på några nya insikter i elevernas samtalsförmåga?
Uppdrag 2: Samskapa text med en författare
Mål: Att utveckla elevernas inre skrivmotivation, ordval och meningsbyggnad genom att använda en professionell författares text som omedelbar stödstruktur.
Genomförande:
- Välj ut en kvalitativ bilderbok eller ett kort kapitel ur en bok som passar din elevgrupp. Du kan genomföra detta enskilt, i par eller i helklass.
- Läs författarens allra första mening högt. Stanna upp och rikta uppmärksamheten mot författarens ordval och ton.
- Be eleverna att skriva (eller diktera) en helt egen mening som passar in direkt efter författarens mening. Meningen ska bygga vidare på stämningen eller handlingen.
- Läs författarens nästa mening ur boken. Låt därefter eleverna skriva sin andra egna mening.
- Fortsätt att alternera texten – varannan mening från författaren, varannan mening från eleverna – under 4–6 meningar eller tills ni har ett kort stycke.
- Läs upp hela den nyskapade, sammanflätade berättelsen högt för klassen eller gruppen.
Att reflektera kring efteråt: På vilket sätt fungerade författarens meningar som en stöttande struktur (scaffolding) för elevernas eget skrivande? Märktes någon skillnad i deras ordval eller kreativitet?